2 JUNI-11
Fredag
Idag fick jag veta att min underbara Farmor har börjat gett upp jordelivet. Hon har mest sovit och inte orkat någonting. Min faster S-B åkte dit tidigt och blev avlöst av min kusin M ett tag. Efter ett tag trodde dom att allt var över...Hon låg där livlös med öppen mun. Nu var det över...trodde dom ja! Farmor satte sig upp i sängen och tittade på S-B och sa: "Men du kunde väl ha tagit med dig "hunn"! Sedan la hon sig ner igen och var bara trött.
Nu har de slutat ge henne medicinerna och insulinsprutorna. Kroppen tar inte emot det längre, sa dom.

Tänk vad fort det kan gå. Det är som att vända på ett blad i en bok. Dagen innan då jag och min dotter var dit var hon så pigg och glad. Ett dygn senare håller det på att ta slut.

Jag berättade för barnen om Famor och vi höll om varandra och jag och Amanda grät en stund. Efter ett tag sa vi till varandra att vi skulle inte gråta nu. Farmor vill nog inte att vi gör det. Då mår hon själv så dåligt då hon ser att hon får oss att bli ledsen. Näe...vi ska låta henne vila och gå den väg hon vill gå nu. Hon har bestämt sig och nu är hon nöjd med livet på jorden. Nu är det bara att vänta och inse att snart är det slut!

Min önskan är att få ha henne nära mig. Hon är min trygghet. Det har hon alltid varit.