11 mars-11
Imorse när jag vaknade trodde jag skallen var full av sprängdeg. Idag skulle det bli en spänningshuvudvärksdag. Det börjag alltid som en smygande känsla när man vaknar. Det bränner i nacken och axlarna och det hettar i kinderna.
Under dagens lopp blir det ondare och dunkar mer och mer. Slutar till sist att man inte kan vistas i ljuset och då är det bara sängläge och kornkudden som kan hjälpa mig. Alvedon funkar inte alls.

Typiskt att det var Idag min nya handläggare skulle komma på jobbet. Typiskt att jag mådde så dåligt att jag helst bara ville gå hem. Svårt att koncentrera mig i det han pratade om då mitt huvud var sprängfärdig och jag mådde illa av smärtorna..ingen "sida av mig" jag hade viljat visa honom. Hade han suttit kvar i några minuter till hade jag fått skynda mig till toan och kräkas. Ju mera jag pratar med folk i det tillståndet ju mer ont i huvudet får jag. Jag fick se till att han avslutade samtalet lite snabbt. Jag får nog ta och ringa honom och förklara lite bättre om det vi skulle prata om. Jag tror inte att han fick så bra svar.

Jag som hade planerat att gå en sväng på Gregoria marknaden på hemvägen men klarade inte ens av att se folkmassan på torget. Det blev till att ta en annan väg som var mintre befolkat på, så att jag slapp se all rörelse omkring mig.
Väl hemma stupade jag direkt till sängen med kornkudden som Amanda hade värmt åt mig.
Några timmar senare började spänningarna släppa lite och jag kunde kliva upp och vara lite sällskaplig med familjen. Barnen bakade chokladbollar och vi åt och drack te till fredagsmys.
Tur att jag kunde närvara en stund iallafall, så att det blev en någorlunda trevlig kväll trots smärtan.