Dagens projekt som jag bestämde mig för att slutföra idag trots min spänningshuvudvärk som suttit i sedan förra onsdagen (23 maj) Jag var så himla less att sitta hemma ochvänta på att ett under skulle ske i min nacke. Trots sjukgymnastens hjälp med knåda, dra och klämma ville inte spänningarna i axlarna och nacken släppa.

Hunden kom och gav mig ett handtag med att ställa sig i lågorna och tugga gräs. Det var bättre än ingen alls. ;)

Resultatet av mitt slitande blev såhär. Nu fattas bara mera jord och frön. Sen får det börja växa annat än ogräs.

Jag blev lite sugen på att fixa till vagnen då jag såg den ute på gården. Kanske det blir en stor utmaning att få till den fin, så att jag kan ha blommor i den. Eller får vi kanske grilla korv på den... värt att fundera på.

Vagnen blev riktigt charmig på bild ;)

Jag fann låten på youtube som mamma ligger och nynnar/sjunger på. Jag förstår att du, mamma gillar den då den spelas upp i reklamen på TV:n.

Efter att jag skjutsat Amanda till tandläkarn och hämtat Emelies skylt till studenten svängde vi in till nya lokalen på Kupan. Jag frågade Amanda om vi skulle gå in för mammas skull. Mamma skulle ha varit med hit om inte den dumma Cancern hade spridit ut sig och gjort mamma så svag.

Jag tror att mamma skulle gilla den nya lokalen. Rymlig och fin.

Självklart skulle vi ta en fika då vi ändå var där. MYSIGT!

Ikväll då jag kom hem ifrån Mamma och Pappa hade min man och våra söner varit och köpt en fin blomma med kruka som morsdagspresent till mig. Den var från alla mina älskade barn Emelie, Amanda, Jakob och Elias.

Amanda kunde såklart inte låta bli att överraska mig med en ask med jättefina örhängen!

TACK älskade dotter! :)

Min absolut bästa Morsdagspresent idag var att jag fick möjlighet att få åka hem till Mamma med en Morsdagsblomma. Det blev en Passionsblomma med en söt liten skyddsängel.

Även om hon inte förstog att jag sa grattis på Morsdag, så betyder det mycket för mig att jag fick komma Hem till henne med den och kunna ställa den på köksbordet. Pappa får "njuta" av skönheten istället.

Mamma fick många kramar, kärlek och värme av både mig och mina underbara döttrar.

Idag fick jag lite kontakt med dig och du såg på mig. Men din blick var ganska tom och du sa inte så mycket.

Men jag vet att innerst inne förstog du att jag fanns hos dig och att dina barnbarn satt vid din sida. Du såg ut att trivas med deras närvaro.

Den smärta som du lider med önskar jag inget annat än att den försvann ut ur din kropp. Varför måste du lida mer än vad du redan gör? Tur att katetern kan lindra dig lite och du får slippa lida i onödan. Iallafall till en viss del.

Du säger också ibland att du hoppas att de kan hjälpa dig. Men samtidigt vet du också att du har bara en väg att gå. Du försöker också sjunga lite "oo ajajajaj buff..." Så lite av din härliga humor finns hos dig trots allt du går igenom. Du försöker att prata lite men infinner dig snabbt att orden blir fel. Du vill prata men allt blir inte som du tänkt dig. Sedan låter du det bara vara.

Mamma, Idag hade Kupan invigning på nya lokalen istan. För ca 1½ månad sedan var jag och Emelie med dig till Kupan trots dina ben knappt orkade bära dig och du nästan hängde över varukorgen. Vi shoppade och du bjöd oss på fika i fiket. Vi pratade om att vi skulle åka på Kupan igen då de hade invigning på den nya lokalen. Du verkligen längtade till den här dagen. Kupan var verkligen en betydande plats för dig som kunde göra din dag. Alla dina resor till sjukhuset avslutades alltid här. Ingen Kupan Ingen stan, enligt mamma.

Idag har jag tänkt mycket på dig, mamma. Jag önskade att du fick uppleva den här dagen med stort D. Istället ligger du nu helt ovetande om att dagen D var idag. Jag var inte heller dit då jag säkert skulle bryta ihop då jag inte skulle få ha dig med mig. Den här dagen skulle vi kunnat haft en mor och dotterdag. Istället får vi kramas vid sängkanten och ta vara på den tid som finns kvar. Mina tårar kan jag inte styra längre. De kommer utan förvarning och det låter jag dom göra också.

Jag lovar att åka dit och gå där för dig, mamma! ÄLSKAR DIG!

Inatt kom jag hem till dig mamma och höll om dig då sköterskan kom och gav dig smärtstillande och lugnande sprutor. Hela din kropp låg orolig men dina ögon var slutna och du orkade inte se på på mig. Du reagerade knappt då jag kramade om dig. Men jag vet att du uppskattar närhet av kramar, röster och strykningar på dina mjuka och småkalla kinder.

Nu orkar du inte sätta dig upp och din kropp bara ligger och din hud ömmar smärtsamt. Hade jag ett trollspö skulle jag ge dig livet tillbaka och allt var som förr.

Varför ska så fina människor drabbas av Cancer? Livet är så orättvis!

Mina tårar kunde inte hållas tillbaka och jag satt en bra stund och höll om dig. Du märkte inte att mina tårar rann nerför mina kinder. Men det gjorde inget. Pappa var vid min sida och hans närhet gör mig trygg.

Vi ska hjälpas åt att uppfylla din önskan och att vi ska alltid finnas vid din sida.

Efter vi lämnat Emelie på balen passade vi på att ta en matbit på en Kinaresturang. Pojkarna tyckte att det var så mysigt att få gå på en restaurang. Inte ofta att det händer. Ärligt talat var det första gången som de fick äta ute på en kväll.

Kvällens bal för Friskolorna fick Emelie och hennes kavaljer åka Porsche. Tänk om en annan fick glida omkring i en sådan skönhet. ;)

Väl framme kliver hon ut ur bilen och tas emot av Amanda. Man skulle nästa tro att Röda mattan var utrullad åt henne :)

En sak vet jag iallafall... Att jag har en mycket vacker dotter som glammar i sin underbara klänning.

Rabatten blommar i Sveriges färger idag. Solen skiner och ger sköna varma strålar mot kroppen.

Jag åkte till mamma idag för att hjälpa pappa och var även med syrran till hennes "nya" lägenhet.

Om Du mamma hade orkat skulle jag tagit med dig ut i solen. Vi skulle ha suttit på eran altan och druckit kaffe och du skulle ha suttit med din stickning eller broderi. Önskade att allt var som det alltid varit. Men du ligger i din säng och ser med din tomma och instängda blick. Du är medveten men ändå omedveten om allt omkring dig. Du oroar dig för maten och tvättstugan. Typiskt mammabeteende att ska ta ansvar för hussysslorna trots att du ligger där du ligger.

Det kändes så skönt att få hålla om dig då jag gav dig hjälp att stå på benen. Du omfamnade mig som att du var ett litet barn som grät i min famn. Jag ville så gärna gråta med dig men jag ville inte oroa dig.

ÄLSKAR DIG MAMMA! OM JAG ÄNDÅ KUNDE TROLLA BORT DIN CANCER.

Äldsta dottern är klädd inför sin första BAL. Hon är vacker som en Prinsessa!

Hon och hennes pojkvän fick äran att åka en Plymoth "Plyma" till balen. Jag tror att det gillades ;)

Den här dagen firade vi mamma på hennes 67-årsdag. Jag bakade tårta och biskvier som jag gav mamma, så som hon önskade.

Synd bara att hennes aptit tog emot att smaka av hennes önskan av fika. Men det är förstårligt att hon inte smakade. Hon blev så glad att se oss andra äta av gósakerna. Det var skönt att ha henne hos oss i soffan. Att hon orkade sitta en stund med oss och prata. Några tårar kom också från henne. Det känns nog tungt och samtidigt skönt att få ha barn, barnbarn, nära och kära omkring sig.

Mamma fick en fin födelsedag trots alla motgångar som flödar inom henne.

Lilla mor du är så underbar. Dag för dag kämpar du emot den Cancer som lever i dig. Du sa att du inte har tid att ligga såhär. Det är så mycket som du vill hinna få klart. Men smärtorna och orken låter dig inte vara. Du tittar på dina handarbeten och tar till en maska i stickningen. Avvaktar ett tag och fotsätter med ett stygn i broderiet som ligger vid sängkanten. Du klämmer lite på garnnystanet som du bad om att få ha hos dig. Till slut ger du upp och ligger kvar i sängen och kan endast scrolla med TV-dosan.

Din livslust och hopp som finns nånstans i dig låter dig ha din "humor" och du ger oss ett skratt ibland. Du är medveten om hur fel det kan bli i ord och mening. Men du fattar dig snabbt och talar om att nu blev det fel...igen.

Amanda slängde i några slingor i mitt hår. Resultatet blev inte så dumt. Kul med lite brytningar i håret. Synd att utväxten på mitt gråa kommer så fort. :/

Jag kunde inte hålla mig längre. Fram med tyglådorna och mixa ihop olika fina tyger. Sen var det bara att låta fantasin flöda ;)

Att klippa med en kökssax var inte det enklaste. Men man gjorde så gott man kunde iallafall. ;)

Resultatet blev såhär. Men jag har inte bestämt mig om det ska bli en duk eller ett kuddfodral :/

Idag fann jag äntligen min efterlängtade symaskin! Tack underbara Ammi som sålde den just till mig!

Jag är mycket nöjd. Bara allt lägger sig med baler, student och andra hinder så ska jag sätta fart på den... på riktigt! ;)

Fyllning

400 g cream cheese (Philadelphia eller liknande färskost)

1 burk crème fraiche (2 dl), 34 % fett

0,5 dl starkt, ljummet kaffe

200 g mörk choklad

2 ägg

0,75 dl strösocker

 

Botten: Klä botten av en form med löstagbar kant, cirka 22 cm i diameter, med bakplåtspapper. Smörj formens kant.
Kör kakorna till smulor i en matberedare. Tillsätt smöret och kör snabbt ihop till en deg. Tryck ut smulorna tunt i formen och ordentligt upp på kanterna. Låt stå kallt i kylen medan du förbereder fyllningen.

Ibland kan man undra hur vädret kan bete sig på en och samma gång. Den här förmiddagen kom snö samtidingt som solen värmde upp med sina +5 grader.

Men det var rätt så coolt att se. ;)

Här kunde du vara uppe och gå omkring och leta saker och pyssla på med lite av dina handarbeten. Din garderob fylld med kläder var alltid spännande och titta i. Tänk att kläder kunde göra dig så lycklig. Det var så roligt att se dig i alla olika kläduppsättningar som du bar på. Du var så underbart fin, mamma.

Dag för dag kommer nya förändringar och man vet aldrig hur dag för dag blir. Jag är så tacksam att få vara hos dig ofta. Oavsett när kommer jag att alltid vara vid din sida. Minst en gång i veckan finns jag med dig.

Mamma, du är en kämpe som gjort allt för att vinna över den dumma cancern.

Du är min underbaraste mamma och jag kommer alltid att älska dig!

Första Maj firade jag med att syrran kom hit och putsade alla mina fönster. Vilken underbar syster jag har som iddes ta tag i fönstren! Det var hon verkligen en hejjare på. Undan gick det också. ;)

Det är bara att anlita henne om det behövs putsas.

Det var en kanonhärlig dag med sol och värme.

Jag hittade ett suveränt gott recept på en Kladdkaka med kaffesmak. Den första kakan bakade jag till sista april som jag gjode till efterrätt då vi var hem till min bror och hans familj som bor i samma by som oss.

Den gillades :)

Sen tog jag och bakade 2 stycken kakor till fast utan kaffepulver i den ena kaka och som den ska vara i den andra kakan. Men de fick ingen glasyr.

 

Kaka nummer 4 gjorde jag perfekt! Precis som den skulle vara. MUMS! Den hade vi som fika hemma hos mamma och pappa på onsdagen.