Fjärde födelsedagsbarnet i familjen i januari månad. Tur att det tar ett tag nu innan det blir nya kalas i vårat hus.

Min födelsedagstårta fick bli en mini våningstårta.

Men efterso jag har så svårt att kunna bestämma mig vad jag ville bjuda på, så fick det bli lite av varje. Vi kan kalla det buffé också. 

7:e dagen och jag mår fortfarande som en trasig och sliten kvinna.

Tordag och hela min arbetsvecka försvann bara för den eländiga och tjuriga hostan som tagit både min sömn, energi och röst. Nu har jag fått nog! Ringde HC och med hopp om en tid till läkaren. Men ack så fel jag hade. Nej då. Det var så många som har drabbats av långvarig hosta. Och jag hade bara gått i en vecka. Men om jag skulle gå med min dundermegahosta skulle jag ligga i graven isf innan dom veckorna var pasé. Vaför hamnar man på samma kam som dom andra? Min hosta har jag svårt att tro att det är en vanlig förkylningshosta. En sån kan man överleva. Till och med jobba med. Men jag fixade knappt att gå på toa utan att bli helt slut. 

 

Hur som helst blev jag ordinerad Cocillana pch Nasonex. Utan att fått träffa läkare och fått en bedömning om vad som vandrar omkring i mig. Efter lunch samma dag skulle mitt recept finnas på apoteket. Min man kör mig till apoteket vilket jag egenligen inte orkade. Men väl på plats ber jag om min medicin. Apotekaren tittar på mig och frågar när jag var till läkaren? Inte alls svarade jag. Fick bara prata med sköterska via telefon på hc. Apotekaren blev nästan arg över att jag inte hade fått komma till doktor för att kolla så att jag inte hade fått lunginflammation osv. Sedan visade det sig att det inte fanns recept färdigt på apoteket. Jag hade blivit lovad direkt efter lunch. Och jag var där efter kl 15. 

Apotekaren fick ringa hc och dom fick minsann prata med en läkare. Men inte jag heller?? Receptet kom och jag löste ut apotekets ty största hostmedicinsflaska. 

 

Kl 22 på kvällen tog jag den största hutten man fick ta och la mig sedan i soffan. Kl 23 tyckte min man att jag skulle ta min hostmedicin och gå och lägga mig. Jag sa till min man att jag hade redan tagit medicinen en timma tidigare. Hörs inte det frågade jag. Då hade jag hostat konstant i en timma. 

Sedan hostade jag i minst varje timma och varit upp 3 gånger för att värma kornkudden + ett ombyte på nattlinnet.

På morgonen var jag helkneckt efter nattens kämpande emot hostan. Och rösten var ännu sämre.

 

Så bra fungerade cocillanan på mig. INTE ALLS!

 

Jag var i valet och kvalet om jag skulle ringa hc igen. Men jag tänkte att jag sulle ge hostmedicinen en chans till.

 

Då har onsdagen kommit och hostan har låtit mig varit vaken stor del av natten. Vad har jag fått för elände i kroppen. Den beter sig inte som en vanlig hosta. Den kan man kunna klara av att hantera på dagarna trots små hostattacker. Men det här är allt annat än små attacker. Det känns som att man ska hosta ur sig alla revbenen, maginehåll och vända kroppen ut o ch in. Inte ens fishermans friend eller hostmedicin hjälper. Det är som vilket "vatten" som helst. Fungerade absolut inte. Man gruvar sig att gå och lägga sig till natten. Man visste att nu kommer hostan att leva skröder för mig. 

Mycket riktigt. Hostade så att man nästan kiknade. Drack vatten så att man nästan kunde skvalpa omkring i sängen. Gympapass då man sprang upp och ner för att värma kornkudden. Byte av nattkläder å man vaknade och kände sig nyduschad. Usch vilka nätter!