VILA I FRID MAMMA
3 JUNI 2012
Klockan 11.38 kom ringsignalerna som jag var så rädd för att de skulle komma. Fast att jag visste att en dag, så ringer pappa och berättar att "Nu är det dax"
Mitt hjärta började bulta hårt och yrseln fanns i mig. Hur skulle jag klara av att berätta för familjen att "nu är det nära" Någonstans i kroppen har man en starkhet som hjälper en att klara av vissa situasioner i livet.
Min man satte sig i bilen och åkte med ilfart för att hämta hem Emelie från hennes pojkvän. Självklart skulle döttrarna få följa med en sista gång till mamma/mormor. Det var en önskan ifrån dom.
Sönerna ville stanna hemma, så min man/deras far stannade hemma med dom då jag och döttrarna åkte iväg.
Vi satt tysta hela vägen fram till mamma och pappa. Det blev en lång tyst timma.
Klockan var ca 12.45 då vi kom fram. När vi kom upp till mamma vid hennes sängsida låg hon halvvaken och andades snabbt. Hennes hud hade fått en melerad lila ton, som var tecken på syrebrist. Vi grät och höll om henne och pratade lite med henne om olika saker som gav henne ett lugn.
Pappa kom med nykokt kaffe och dagsfärska kanelbullar som syrran bakat. Vi satt alla tillsammans och fikade vid mammas sida. En sista fika med henne. Det kändes skönt att ha henne nära.
För varje minut som gick såg vi hennes snabba förändringar i andning och hudfärg.
Men kl 15.15 Vaknade hon upp och tittade på oss med klara ögon. Hon lät till ibland precis som att hon ville säga något.
Starx efter 16 försämrades hennes andning och pannan fick en lilaaktig ton. Andningen kom mer sällan och hyperventilationen hade minskat. Jag ropade på pappa och bad honom komma. Några minuter senare somnade hon in. Klockan 16.15 kom hennes sista andetag.
När sköterskan kom fick jag hjälpa till att klä mamma i hennes favoritklänning. Jag gick ut på gården och hämtade en kvist Löjtnantshjärtan och sedan tog jag en Passionsblomma ifrån hennes morsdagsblomma som hon fick av mig. Det skulle få bli mammas symbol. Mamma fick även bära med sig keramikängeln som jag skapat åt henne på keramikkursen. Mamma är den vackraste och underbaraste mamma i mitt liv.
<3<3 VILA I FRID MAMMA. DU FINNS ÖVERALLT OCH ALLTID I MINA TANKAR <3<3
JAG ÄR SÅ RÄDD ATT DU LÄMNAR MIG!
3 maj-12
Nu är klockan 00.45 och natten går mot söndag. Jag har så svårt att sova då min oro sprider sig i min kropp av att mamma ska somna in och lämna mig.
Tavlan som jag tagit kort på har mamma virkat då jag var liten. Det är iallafall en del av min mamma. Älskar den tavlan. Jag älska min mamma!
I går lördag 2 maj-12 hade mamma så svårt att svälja att pappa hade så svårt att få henne att dricka något. Jag hoppas att hon får vätskeersättning genom dropp istället. Trolige så har cancern spridit sig till svaljet och strupen. Man ser att det är hårt och svullet kring hennes hals. Jag tror att mamma till och med vet att Cancern har spridit sig men vill inte säga något till oss för att inte oroa alla andra.
Man vill så gärna ha hennes närhet så länge som möjligt. Men samtidigt ändå låta henne få somna in och slippa tyna bort och plågas av "cancerns seger" av hennes kropp.
Jag vill känna mammas värme och få doften av hennes hud. Jag vill inte tro att det är så nära att hon ska lämna oss. Tårarna kan inte hållas kvar längre och de faller nerför mina kinder utan förvarning. Tårarna vet när de behöver ge mig "tröst" i själen.
Jag är så rädd! Jag vill inte att hon ska försvinna ifrån mig. Inte nu! Det kan inte vara dax än. Hon är för ung för att DÖ!
Jag är så rädd! Tänk om telefonen ringer snart! Jag är rädd för att svara då jag ser pappas mobilnummer. Tänk om... tänk om... Näe, jag vill inte att det ska hända!
ÄLSKAR DIG
FÖR ALLTID DU OCH JAG MAMMA!
FOTMASSAGE ÅT MAMMA
31 maj-12
Jag var hemma hos mamma idag då pappa var iväg på andra ärenden. Mamma fick sig en skön fotmassage av mig, så att hon skulle få må gott en liten stund.
Amanda somnade en stund tillsammans med mamma på förmiddagen. Under tiden passade jag på att grejja med andra saker. De är då för söta!
Nu är det dag 2 med morfinpumpen och den ser ut att fungera bra. Mamma spänner sig inte lika mycket längre med höger arm och ben. Arm och ben på Vänstra sidan låter mamma bara ligga stilla på täcket. Hon är lite lugnare men ändå rädd att sova. Hon ligger och kämpar lite för att inte somna. Men till slut kan hon inte hålla sig och ögonen sluter sig. Mamma andas lugnt med 25-30 sek uppehåll ibland.
Jag pratade med sköterskan då vi fikade rabarberpaj tillsammans. Jag frågade hur lång ett långt andnningsuppehåll var och hon svarade att det kan vara upp till 2 minuter. Och så kommer det även att bli för mamma. :(
Jag och vi alla tycker så synd om mamma som ligger och vet trots sin sjukdom att det snart är över.
Vilken otroligt jobbig resa mamma och vi går igenom nu. Man både vill och inte vill att det ska vara över snart. Största önskan är att allt vänder och mamma skulle piggna till. Tyvärr blir det aldrig så igen.
Hon försökte att prata lite men fick aldrig fram orden som hon ville ha sagt. Hon var medveten om det och erkände också att hur fel hon pratade. Hon sa: "Jag pratar så konstigt. Det blir bara fel."
Hon slängde ur sig ett svagt skratt ibland då vi satt hos henne.
Jag ville inte släppa hennes hand då jag skulle åka hem. För varje gång jag lämnar henne är jag så rädd att inte få träffa henne igen.
Jag sa till henne att jag skulle åka hem och att jag skulle komma hem till henne snart igen.
Jag kramade om hennes svala och mjuka kind och sa till henne att jag ÄLSKAR HENNE. Hon tittade på mig och sa: ÄLSKAR DIG! Det kändes så skönt då hon svarade mig och såg på mig med en mors kärleksblick. Då var det så svårt att hålla tårarna borta.
Mina döttrar gav henne också en kram och klappade hennes kind och sa Hej då.
Det är så svårt och jobbigt att se sin egen mamma tyna bort i den eländiga Cancern. Önskade att allt var som vanligt igen. Hur många tårar har man egentligen?
TÄNK OM JAG INTE HINNER TILLBAKA IGEN INNAN DET TAR SLUT!
YOU RAISE ME UP
30 maj-12
Jag fann låten på youtube som mamma ligger och nynnar/sjunger på. Jag förstår att du, mamma gillar den då den spelas upp i reklamen på TV:n.
ÄLSKAR DIG!
BESÖK PÅ KUPAN
28 maj-12
Efter att jag skjutsat Amanda till tandläkarn och hämtat Emelies skylt till studenten svängde vi in till nya lokalen på Kupan. Jag frågade Amanda om vi skulle gå in för mammas skull. Mamma skulle ha varit med hit om inte den dumma Cancern hade spridit ut sig och gjort mamma så svag.
Jag tror att mamma skulle gilla den nya lokalen. Rymlig och fin.
Självklart skulle vi ta en fika då vi ändå var där. MYSIGT!
<3 ÖNSKADE ATT MAMMA VAR MED <3
MORSDAG HOS MAMMA
27 maj-12
Min absolut bästa Morsdagspresent idag var att jag fick möjlighet att få åka hem till Mamma med en Morsdagsblomma. Det blev en Passionsblomma med en söt liten skyddsängel.
Även om hon inte förstog att jag sa grattis på Morsdag, så betyder det mycket för mig att jag fick komma Hem till henne med den och kunna ställa den på köksbordet. Pappa får "njuta" av skönheten istället.
Mamma fick många kramar, kärlek och värme av både mig och mina underbara döttrar.
Idag fick jag lite kontakt med dig och du såg på mig. Men din blick var ganska tom och du sa inte så mycket.
Men jag vet att innerst inne förstog du att jag fanns hos dig och att dina barnbarn satt vid din sida. Du såg ut att trivas med deras närvaro.
Den smärta som du lider med önskar jag inget annat än att den försvann ut ur din kropp. Varför måste du lida mer än vad du redan gör? Tur att katetern kan lindra dig lite och du får slippa lida i onödan. Iallafall till en viss del.
Du säger också ibland att du hoppas att de kan hjälpa dig. Men samtidigt vet du också att du har bara en väg att gå. Du försöker också sjunga lite "oo ajajajaj buff..." Så lite av din härliga humor finns hos dig trots allt du går igenom. Du försöker att prata lite men infinner dig snabbt att orden blir fel. Du vill prata men allt blir inte som du tänkt dig. Sedan låter du det bara vara.
ÖNSKADE ATT DAGEN ALDRIG TOG SLUT! ALLTID LIKA JOBBIGT ATT ÅKA IFRÅN DIG.
MAMMA, KUPAN HADE INVIGNING IDAG
26 maj-12
Mamma, Idag hade Kupan invigning på nya lokalen istan. För ca 1½ månad sedan var jag och Emelie med dig till Kupan trots dina ben knappt orkade bära dig och du nästan hängde över varukorgen. Vi shoppade och du bjöd oss på fika i fiket. Vi pratade om att vi skulle åka på Kupan igen då de hade invigning på den nya lokalen. Du verkligen längtade till den här dagen. Kupan var verkligen en betydande plats för dig som kunde göra din dag. Alla dina resor till sjukhuset avslutades alltid här. Ingen Kupan Ingen stan, enligt mamma.
Idag har jag tänkt mycket på dig, mamma. Jag önskade att du fick uppleva den här dagen med stort D. Istället ligger du nu helt ovetande om att dagen D var idag. Jag var inte heller dit då jag säkert skulle bryta ihop då jag inte skulle få ha dig med mig. Den här dagen skulle vi kunnat haft en mor och dotterdag. Istället får vi kramas vid sängkanten och ta vara på den tid som finns kvar. Mina tårar kan jag inte styra längre. De kommer utan förvarning och det låter jag dom göra också.
Jag lovar att åka dit och gå där för dig, mamma! ÄLSKAR DIG!
OROLIG MAMMA
25 maj-12
Inatt kom jag hem till dig mamma och höll om dig då sköterskan kom och gav dig smärtstillande och lugnande sprutor. Hela din kropp låg orolig men dina ögon var slutna och du orkade inte se på på mig. Du reagerade knappt då jag kramade om dig. Men jag vet att du uppskattar närhet av kramar, röster och strykningar på dina mjuka och småkalla kinder.
Nu orkar du inte sätta dig upp och din kropp bara ligger och din hud ömmar smärtsamt. Hade jag ett trollspö skulle jag ge dig livet tillbaka och allt var som förr.
Varför ska så fina människor drabbas av Cancer? Livet är så orättvis!
Mina tårar kunde inte hållas tillbaka och jag satt en bra stund och höll om dig. Du märkte inte att mina tårar rann nerför mina kinder. Men det gjorde inget. Pappa var vid min sida och hans närhet gör mig trygg.
Vi ska hjälpas åt att uppfylla din önskan och att vi ska alltid finnas vid din sida.
<3 SOV GOTT MAMMA SÅ HOPPAS JAG ATT VI SES PÅ MORSDAG <3
OM ALLT VAR SOM FÖRR
22 maj-12
Rabatten blommar i Sveriges färger idag. Solen skiner och ger sköna varma strålar mot kroppen.
Jag åkte till mamma idag för att hjälpa pappa och var även med syrran till hennes "nya" lägenhet.
Om Du mamma hade orkat skulle jag tagit med dig ut i solen. Vi skulle ha suttit på eran altan och druckit kaffe och du skulle ha suttit med din stickning eller broderi. Önskade att allt var som det alltid varit. Men du ligger i din säng och ser med din tomma och instängda blick. Du är medveten men ändå omedveten om allt omkring dig. Du oroar dig för maten och tvättstugan. Typiskt mammabeteende att ska ta ansvar för hussysslorna trots att du ligger där du ligger.
Det kändes så skönt att få hålla om dig då jag gav dig hjälp att stå på benen. Du omfamnade mig som att du var ett litet barn som grät i min famn. Jag ville så gärna gråta med dig men jag ville inte oroa dig.
ÄLSKAR DIG MAMMA! OM JAG ÄNDÅ KUNDE TROLLA BORT DIN CANCER.
GRATTIS MAMMA
13 MAJ-12
Den här dagen firade vi mamma på hennes 67-årsdag. Jag bakade tårta och biskvier som jag gav mamma, så som hon önskade.
Synd bara att hennes aptit tog emot att smaka av hennes önskan av fika. Men det är förstårligt att hon inte smakade. Hon blev så glad att se oss andra äta av gósakerna. Det var skönt att ha henne hos oss i soffan. Att hon orkade sitta en stund med oss och prata. Några tårar kom också från henne. Det känns nog tungt och samtidigt skönt att få ha barn, barnbarn, nära och kära omkring sig.
Mamma fick en fin födelsedag trots alla motgångar som flödar inom henne.
MAMMA HAR INTE TID ATT VARA SJUK
9 maj-12
Lilla mor du är så underbar. Dag för dag kämpar du emot den Cancer som lever i dig. Du sa att du inte har tid att ligga såhär. Det är så mycket som du vill hinna få klart. Men smärtorna och orken låter dig inte vara. Du tittar på dina handarbeten och tar till en maska i stickningen. Avvaktar ett tag och fotsätter med ett stygn i broderiet som ligger vid sängkanten. Du klämmer lite på garnnystanet som du bad om att få ha hos dig. Till slut ger du upp och ligger kvar i sängen och kan endast scrolla med TV-dosan.
Din livslust och hopp som finns nånstans i dig låter dig ha din "humor" och du ger oss ett skratt ibland. Du är medveten om hur fel det kan bli i ord och mening. Men du fattar dig snabbt och talar om att nu blev det fel...igen.
MED DIN LIVSLUST TROTS ALLA PLÅGOR KÄMPAR DU VIDARE
MAMMA, DU ÄR EN KÄMPARE
2 MAJ-12
Här kunde du vara uppe och gå omkring och leta saker och pyssla på med lite av dina handarbeten. Din garderob fylld med kläder var alltid spännande och titta i. Tänk att kläder kunde göra dig så lycklig. Det var så roligt att se dig i alla olika kläduppsättningar som du bar på. Du var så underbart fin, mamma.
Dag för dag kommer nya förändringar och man vet aldrig hur dag för dag blir. Jag är så tacksam att få vara hos dig ofta. Oavsett när kommer jag att alltid vara vid din sida. Minst en gång i veckan finns jag med dig.
Mamma, du är en kämpe som gjort allt för att vinna över den dumma cancern.
Du är min underbaraste mamma och jag kommer alltid att älska dig!
Imorgon (22 maj) kommer jag till dig igen.
<3 Kämpa på mamma! <3
MAMMAS BRODERADE KUDDE
25 april-12
Medan mamma sov passade jag på att hjälpa henne med att sy ihop en kudde som hon försökt att brodera.
Hon har gjort det bra trots hennes smärtor och elände.
Resultatet blev nästan klar. Men jag tror inte att mamma har sett att hon har missat lite på broderiet.
Kudden kommer att betyda mycket för mig framöver <3
WOODOFÅR i KORSSTYGN
25 april-12 (Onsdag)
Den här dagen var jag hem till mamma och pappa och hjälpte till med diverse saker.
Mamma försökte att visa mig hur man börjar på ett korsstygns broderi. Men jag tyckte att det mest såg ut som ett woodofår. Sen blev det inget mer än såhär.
Mamma gjorde ett försök iallafall. Älskar dig mamma!
NÄRSTÅENDEPENNING
Nu har jag fått beviljat ifrån Försäkringskassan om Närståendepenning för min mamma.
Det kändes bra att få det klart, så att man kan fokusera sig på annat utan att tänka på hur jag ska göra då Arbetsförmedlingen kommer in i bilden.
En till två gånger i veckan ska jag vara med Mamma och Pappa och hjälpa med det som behövs. Det känns så skönt att få vara med dom så mycket som jag bara kan.
Ibland undrar jag var alla krafter kommer ifrån? Att få vara med sin sjuka mamma och få ge den hjälp hon behöver, Uppfylla en del drömmar som hon önskar sig.
För varje gång som jag kommer hem och ser att hon har förändrats på så kort tid som några dagar känns tungt i mitt hjärta. Vem kunde tro att det skulle bli såhär?
Ta vara på dagarna och tänk på att var dag har sin dag!
Man får inte igen dagarna som passerat.
Livets dagar förändras för varje dag som går.
Lev idag! Imorgon kan det vara försent. <3
HEALING
29 mars-12
En bekant till mig kör healing till min älskade mamma nu. Hoppas att det ska ge resultat till det bättre.
Håller all min tro till att det ska funka. Kan inget annat än att önska och hoppas.
Vill göra ALLT för att det ska bli bra igen.
VA´ STARK!
MAMMA
21 mars-12
Kan inte sova. Ligger och lyssnar på så många fina låtar på datorn. Jag fann en låt som satte sig som en saknad puzzelbit i mitt hjärta.
Den låten vill jag skicka till <3 MAMMA och PAPPA <3
http://youtu.be/4_aqmC96Abo
Jag tänker på dig MAMMA hela dagarna och BER att du ska friskna till. Du är en otrolig KÄMPARE. Du ska veta att vi kämpar med dig.
PAPPA, du är en otroligt stark STÖTTEPELARE. Men jag vet också att ingen kan vara stark nog att klara det själv. Utan be också om hjälp.
ÄLSKAR ER!
CANCER GÖR EN MAKTLÖS SOM ANHÖRIG
20 mars-12
Jag vet inte hur jag ska göra för att få mamma att bli frisk från den eländiga Cancern.
Jag vet inte hur jag ska TRO?
Jag vet inte hur jag ska HOPPAS på HOPP?
Det jag kan är att ge MAMMA den KÄRLEK jag kan. <3
Det som känns djupt in i själen är att jag inte vågar eller vill ta till mig att Cancern ska vara Obotlig nu.
Det finns inget att göra mer än medicinera och vila.
Min önskan är just nu att få vara hos henne och hålla om helle dygnet runt. Hjälpa pappa med stöd, hushållning och städ, så att han också får avlastning.
Om han där ovan sägs vara god. Varför gör han då illa de goda människorna? Det är så orättvist!
Jag vill inget annat än att MAMMA blir frisk igen!
GRAVLJUS HOS MICKE
20 mars-12
Idag på Vårdagsjämningen var jag till min saknade vän Mickes grav.
Det var så fint hos honom med änglar och hjärtan. Det märks verkligen att han är saknad.
Jag var och köpte en lykta i hjärteform. Precis då jag tände lyktan började det att regna.
Då kunde jag inte låta bli att släppa en tår och tänkte: "Lille Micke, blev du så rörd att du gråter ner över himlen?" Man kan nästan tro att det var hans tårar som ramlande ner över alla.
SAKNAR DIG VÄNNEN! VARFÖR BLEV DU DRABBAD? <3
SOV GOTT BAGARN
7 OKT-11
Idag var vi på en fin Begravning och sa adjö till våran vän. Hans liv drogs ifrån alldeles för tidigt.
Varför ska så fina människor ryckas bort som har en fin familj, många vänner och en karriär både inom arbete och fritid?
Han var trots allt en underbar småbarnspappa och han brydde sig om andra och gav tips och idéer åt alla håll.
Ändå ska en sådan fin människa bli drabbad av Cancer och få kämpa sig fram...men tyvärr inte ända fram som alla önskade.
Du Micke, du kämpade så bra men tyvärr fick du aldrig "Allmänna kortet" på Monopol
"GÅ VIDARE TILL GÅ"
NU VET JAG OCKSÅ ATT DINA SYSKON SÅG TILL ATT DU FICK MED DIG MONOPOLPJÄSERNA, GOLFKLUBBA, BOLL, KORTLEKEN OCH VISITKORTEN.
VILA NU I FRID.
SOV GOTT VÄNNEN
